Intervjupersoner- anonyma mellan 17-62 år
Vårt Värmland – en sannsaga av: Bengt Berg och Per Helge
http://carolinefranzen.blogg.se/2009/february/varmlandska-ah-denna-vackra-dialekt.html
http://www.kulturarvvarmland.se/varmland_fakta.html
http://zelda-86.spaces.live.com/blog/cns!1E767A78806D7494!579.entry
tisdag 9 mars 2010
Nationalsången på Värmländska
Du gâmmel, du fri', du fjällhö'g nol. Du tösst, du gläjjrik (skånsk R) skö'n! Jä hälser dej vänerst lann ôppå jol, di sol, din hemmel, di'nn ängder grö'n.
Du troner på minner frå fornsto'r dager, da ärat ditt namn flög övver jola. Jä vet att du ä å du blir dä'ru va. Ja, jä vill le'v, jä vill dö i Norden  (https://www.flashback.org/t840721)
Avhandling
Historia 
Värmländskan präglas av norska, nordsvenska, västgötska, östliga och mellansvenska dialektdrag. En finsk kolonisation av norra Fryksdalens skogsbygder bidrog till att språken vid den norsk-svenska gränsen skilde sig från varandra. Idag är Värmlandsfinskan i stort sett utdöd men accent, intonation, ett fåtal låneord och ortnamn finns kvar. (http://www.kulturarvvarmland.se/varmland_fakta.html)
I Värmland skrivs det mycket poesi. Den Värmländska dialektdiktningens anfader är F A Dahlgren. F A Dahlgren eller Fredrik på Ransätt(en folkliga pseudonymen) lade grunden för mer eller mindre seriös tradition av bygdespel och bondkomik med Värmlänningarna, sorglustiga tal-, sång- och dansspel i två avdelningar och sex indelningar. Hans sånger är ganska neutrala och inte direkt Värmländska men det drivs med en Värmländsk accent. Värmlänningarna har enbart på Stockholms Operan spelats runt 850 gånger. (Vårt Värmland – en sannsaga av: Bengt Berg och Per Helge )
I Värmland skrivs det mycket poesi. Den Värmländska dialektdiktningens anfader är F A Dahlgren. F A Dahlgren eller Fredrik på Ransätt(en folkliga pseudonymen) lade grunden för mer eller mindre seriös tradition av bygdespel och bondkomik med Värmlänningarna, sorglustiga tal-, sång- och dansspel i två avdelningar och sex indelningar. Hans sånger är ganska neutrala och inte direkt Värmländska men det drivs med en Värmländsk accent. Värmlänningarna har enbart på Stockholms Operan spelats runt 850 gånger. (Vårt Värmland – en sannsaga av: Bengt Berg och Per Helge )
Folk om värmländskan
Värmländskan är enligt många ungdomar en trevlig och intressant dialekt. Folk som inte är från Värmland från början tycker att det kan vara svårt att förstå vad folk säger från början men när de har vant sig vid dialekten tycker de att den är skön och rolig att använda. De brukar även använda den när de skojar med varandra.
De äldre uppskattar däremot dialekten mer och tycker att den är speciell som antyder ursprunget. Alla har inte alltid tyckt om den men ju äldre de blev desto mer uppskattad blev dialekten. Vissa tyckte även att skillnaderna var stora mellan olika orter och de olika målen. T.ex. tyckte en person att värmländskan lät fin i Arvika och Exhärad, men väldigt ful i Munkfors och Karlstad.
De flesta personer som blev intervjuade försökte att undvika dialekten vid officiella tillfällen som vid intervjuer, debatter mm.
Ord folk brukar använda:
Gör bra (jätte bra)
Körv me brö
Sköj (roligt)
Gött (skönt)
Tölit (tråkigt)
Glint (halkigt)
De äldre uppskattar däremot dialekten mer och tycker att den är speciell som antyder ursprunget. Alla har inte alltid tyckt om den men ju äldre de blev desto mer uppskattad blev dialekten. Vissa tyckte även att skillnaderna var stora mellan olika orter och de olika målen. T.ex. tyckte en person att värmländskan lät fin i Arvika och Exhärad, men väldigt ful i Munkfors och Karlstad.
De flesta personer som blev intervjuade försökte att undvika dialekten vid officiella tillfällen som vid intervjuer, debatter mm.
Ord folk brukar använda:
Gör bra (jätte bra)
Körv me brö
Sköj (roligt)
Gött (skönt)
Tölit (tråkigt)
Glint (halkigt)
Älskart (älskar det)
Dö (du)
Föggel (fågel)
Int (inte)
Vi själva känner igen oss i det som de intervjuade ungdomarna sa om dialekten. Även fast man inte använder så mycket värmländska ord och uttryck så hör man de ändå hela tiden runt omkring sig och det är sköj att använda de! När man åker till andra städer försöker vi att undvika den värmländska dialekten eftersom att alla kommenterar den och tycker att det låter roligt. Men även om man försöker undvika dialekten så hör ändå folk melodin i våra röster och kallar oss för bondefolk.
 
Dö (du)
Föggel (fågel)
Int (inte)
Vi själva känner igen oss i det som de intervjuade ungdomarna sa om dialekten. Även fast man inte använder så mycket värmländska ord och uttryck så hör man de ändå hela tiden runt omkring sig och det är sköj att använda de! När man åker till andra städer försöker vi att undvika den värmländska dialekten eftersom att alla kommenterar den och tycker att det låter roligt. Men även om man försöker undvika dialekten så hör ändå folk melodin i våra röster och kallar oss för bondefolk.
ord
Butta- Knuffa
Bärt- burit
Dret- skräp
Fardin- din pappa
Flasker- flaskor
Gölv- golv
Gött- skönt
Gör- jätte
Gott mos- najs
Imöra – imorgon
Pöjk- pojke
Schleten- slitem
Tölit- tråkigt, jobbigt
Tös- flicka
Glinnt- halt som fan
Gerräj- ge dig
Ongerna- ungarna
Dotera- dottern
I åa ä e ö- I ån finns en Ö
Bärt- burit
Dret- skräp
Fardin- din pappa
Flasker- flaskor
Gölv- golv
Gött- skönt
Gör- jätte
Gott mos- najs
Imöra – imorgon
Pöjk- pojke
Schleten- slitem
Tölit- tråkigt, jobbigt
Tös- flicka
Glinnt- halt som fan
Gerräj- ge dig
Ongerna- ungarna
Dotera- dottern
I åa ä e ö- I ån finns en Ö
Metod
Vi använde oss av intervjuer för att få reda på vad folk tycker och tänker om värmländskan. Vi har även kollat i böcker för undersöka historian bakom dialekten och vi har också använt oss av Internetsidor för att kolla olika ord och uttryck som är vanliga för värmlänningarna. 
Syfte
Vad tycker folk om den värmländska dialekten?
Är det svårt att förstå de som pratar värmländska?
Vilka uttryck brukar värmlänningarna använda?
Är det svårt att förstå de som pratar värmländska?
Vilka uttryck brukar värmlänningarna använda?
Inledning
Vi har i Svenska C fått i uppgift att undersöka hur det värmländska språket används. Därför ska vi använda oss av minst 15 personer för att ta reda på vad de tycker om värmländskan och dess användning. Värmländska talas främst i Värmland och det kan låta olika på olika platser. Vi kommer också att använda oss av ord och olika uttryck för att visa det sköna värmländska språket.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
